Okay.
Jag måste få kanalisera min ilska på något annat sätt som inte skadar mig själv eller någon annan. Så jag vänder mig hit. Vet inte ens var jag ska börja. Mitt liv blev på intet sätt bättre efter denna helg. Lördagen var en katastrof som hette duga och jag kan ärligt säga att jag aldrig haft så stark ångest som jag haft idag. En väldig chock för kroppen eftersom jag gick runt i en sisådär 3 veckor och inte kände ett skvatt. Hade precis börjat kunna tolka min kropps signaler igen, och sen händer det något som dragit ned mig i ett stort, svart, djupt hål.
Som jag beskrev för Ronja så känns det som om jag har en 10-cm tjock cementmur kring mitt hjärta, men att det samtidigt är någon som SKÄR det itu med en taggtråd. Det fucking blöder, och det går ut i armarna. Jag trodde inte för mitt liv att det som hände skulle hända.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar